Lost in transportation

Så var det det här med att resa.

Inte missa viktiga tider, packa allt viktigt, inte packa för mycket (för då blir farbror Ryan extremt oglad..) och att typ. Inte tappa bort sig på vägen.

Jag var skitsmart. Jag var i tid, och jag surfade runt bland marginalerna. Tog tåget Uppsala - Stockholm 0704 istället för 0709 för att komma fram 5 min tidigare (0744)och därmed vara i extra bra tid innan flygbussen 0800. Bra där, bra tänkt! Ja. Eller totaltmegaidiotiskt om man heter Stina. För är man jag så är såklart tåget 10 minuter sent, landar på ett helt annat ställe än vad man hade tänkt sig, vilket i sin tur innebär att man (om man är jag) måste irra runt i underjorden typ 5 min till innan man lyckas hitta utgången, och sedan får springa (med två fetstora väskor) mot vad som gissningsvis borde vara flygbusshållplatsen.

Turligt nog lyckas man (om man är jag) ändå alltid på något vänster. Sprang uppenbarligen åt rätt håll på rätt ställe i vilket fall, för jag lyckades snubbla in i bussen 1.5minut innan avgång vilket känns som en extremtsupervärldsbra grej då missa flyget kan vara kanske världens sämsta start på en flytt. Nåväl - i tid.

In på Skavsta Flygplats, väskan på bandet och halvblundar mot vågen - 19,8kg FUCKING YEAH(!) och jag är king of the world! Ler världens största leende mot kottenvidbandet och frågar lite avslappnat "kan jag bara väga den här också lite snabbt?" med en nick mot handbagaget. (Har ju liksom plockat ut allt tungt och satt på mig det innan. Planerat!) Jomendu. 11.6 kg.

Fan!

30 minuters uppladdning. Byter skor. Dataladdaren i fickan. Kameran i fickan. Sminkväskan i fickan. Telefonen i fickan. Ipoden i fickan. Diversesladdar i fickan. (nämnde jag att jag bara har två fickor? Dubbla halsdukar på - och Stina ramlar genom säkerhetskontrollen med 10,0 kg handbagage och typ 7kg övervikt i övrigt. Tidernas tyngsta röntgahandbagagesäkerhetskontrollband. Plockar ner allt i väskan igen direkt efter kontrollen i ren protest. Hinner med planet.

Sådärja. The story of my life - eller den om hur jag tog mig till Newcastle. Den långa versionen.

How to make it in Newcastle

Härom därom. I övermorgon flyttar jag/vi till Newcastle.

I övermorgon flyttar jag till Newcastle.

Sådärja. Helt tydligt måste jag säga det till mig själv många gånger för att förstå det själv. Fungerar ändå inte.

Det här (sjukt ostrukturerade) inlägget kommer att handla om onödiga (och sjukt ostrukturerade) saker. Som till exempel att jag hänger i min systers soffa. I min systers morgonrock. Tittar på min systers tv. Och på hennes tältsäng, som en gång var min säng, därnågonstansemellan. Det kommer också att handla om de där två resväskorna i hörnet som farsanlarsan hjälpte mig packa superfint och bra hemma i Piteå, på ett sådant sätt att jag inte skulle behöva packa upp dem nästan, bara röra lite på yten. Ja, och på innehållet i väskorna som nu är utspritt i hela syrsans lägenhet. Och på paniken över att allt det där utspridda kommer att väga på tok för mycket för Mister Ryan när det är dags att flyga på onsdag.

Ja, det var nog allt för nu.